Gamla Stan-morden

”Axel Hake såg ner på Peter Branting. Det kändes overkligt att se en människa som man tidigare bara sett i tidningar och någon gång på film så här nära inpå. Man nästan väntade sig att han plötsligt skulle resa sig upp, borsta bort snön från byxorna och gå tillbaka till sminket för att tvätta bort teaterblodet. Men Branting var död. Hans ansikte en stel mask och hans i vanliga fall så kyliga ögon utstrålade nu en oändlig tomhet. Ur ett djupt, blårött sår vid strupen stack några senor och en bit av adamsäpplet fram. Hela framsidan av kroppen var översköljd av blod.”
I Lars Bill Lundholms nya pusseldeckare i Stockholmsmiljö, ställs den egensinnige kriminalkommissarien Axel Hake inför ett spektakulärt fall när den lika omstridde som kände skådespelaren Peter Branting hittas död utanför sin bostad i Gamla Stan. Fallet väcker enorm uppmärksamhet och Hake tvingas hantera såväl den upphetsade pressen som sin opportunistiske chef Seymour Rilke. Dessutom upptäcker Hake att charmören Branting haft kontakt med Hanna – hans Hanna.
Gamla Stan-morden är den fjärde delen i Lars Bill Lundholms hyllade deckarserie om kommissarie Hake. Efter Östermalm, Södermalm och Kungsholmen är det nu Gamla Stans tur att utgöra spelplats för ett mord som leder Hake in i kretsen av mycket kända skådespelare och kulturpersonligheter med verkliga förebilder. Som vanligt bjuds här skickligt intrigmakeri, stämningsfulla miljöskildringar och stark spänning, men också mycket humor och diabolisk berättarglädje i skildringen av teatervärlden.
LARS BILL LUNDHOLM är romanförfattare och filmdramatiker. Han är kanske mest känd som upphovsman och författare till SVT:s succéserie Skärgårdsdoktorn, men har även skrivit manus till flera framgångsrika och internationellt prisbelönta thrillers för film och tv.
”Bäst är Lars Bill Lundholm som Stockholmsskildrare och han går i föregångaren Stieg Trenters litterära fotspår.”
Nya Wermlands-Tidningen om Kungsholmsmorden
”En bok som hela tiden flyter på, bjuder på överraskningar och nya kast, som har en lysande berättarteknik och ett språk som inte gör någon bokmal olycklig.”
Westmanlands Läns Tidning om Kungsholmsmorden