I slutet av 1918 uppstod de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen ur spillrorna av det sönderfallande ryska imperiet. Bara veckor senare invaderades de av den ryska bolsjevikregimens arméer som samtidigt var involverade i det blodiga ryska inbördeskriget. Detta blev början på de grymma befrielsekrigen som kom att pågå ända till 1920 och som här skildras.
Under dessa befrielsekrig blev Baltikum en politisk och militär spelplan för stormakter som Storbritannien, Tyskland och Frankrike — samt för den kompromisslösa ryska kampen mellan röda och vita. Även frivilliga svenskar och andra skandinaver engagerade sig på båda sidor — däribland ”Amaltheamannen” Anton Nilson hos de röda och den svenske officeren Enar Lundborg i den estniska armén och senare hos de vita ryska styrkorna. Baltikum blev emellertid också en kuvös för de beryktade tyska frikårerna, i vars mylla rottrådarna till den tyska nationalsocialismen växte fram.
